Digitala läromedel (Framtidens läromedel)

Hur ska vi idag kunna veta vad som är framtidens läromedel? Vad är egentligen ett läromedel? Ett rimligt antagande är att skapandet av framtidens läromedel handlar om transformation, att gå från objekt (bok, karta, projektor) till subjekt (den lärande individen). Om allt redan finns tillgängligt på Internet så borde framtidens läromedel anpassa, eller didaktisera, Internets innehåll till det lärande subjektet. Men framtidens läromedel måste också ge utrymme för kollaborativt lärande och ha en hög grad av autenticitet. I Karl Alfredssons föreläsning med titeln Att skapa framtidens läromedel presenterades ett verktyg som fått namnet ”På riktigt” producerat av LIN Education och den process som ligger bakom utvecklandet av ett av framtidens läromedel.

Jörgen Hedman

Källkritik i det nya medielandskapet (Framtidens läromedel)

Vi lever idag i ett helt nytt landskap vad gäller medier och medieanvändning. Fortfarande på 1990-talet var reklam i TV inte accepterat i Sverige. Idag sköljer reklamen över oss i TV, på nätet, i sociala medier. På 1990-talet började TV3 och TV4 sina sändningar i Sverige - idag har svenska ungdomar tillgång till hela världens TV-utbud, via satellit eller Internet. Vi kan anta att detta leder till att konsumtionen av olika medier också leder till att vi får flera olika tolkningar av världen och dess sammanhang. Hur hanterar vi detta? Det nya medielandskapet ställer nya krav, kräver nya förmågor och kunskaper, och redan idag finns en stor klyfta mellan dem som kan och dem som inte kan hantera medieflödet på ett kritiskt sätt. Om detta handlade Ulrika Engströms föreläsning Källkritik i det nya medielandskapet, och om ett läromedelspaket i medie- och informationskunskap som tagits fram av Statens medieråd

Jörgen Hedman

Projektet ESS Motivation (Framtidens läromedel)

Ess-gymnasiet i Stockholm arbetar med att på ett kreativt sätt utveckla olika gymnasiala alternativ för de elever som ej förväntas nå behörighet för yrkesprogram eller högskoleförberedande program.

Alla elever som finns inom Ess-gymansiet har behov av särskilt stöd och många har diagnoser inom det neuropsykiatriska fältet. Det man fokuserade på under föreläsningen på Framtidens läromedel var den grupp av elever som ofta kallas "hemmasittare". Då gymnasiet är frivilligt riskerar dessa elever att skrivas ut p g a för stor frånvaro.

På Ess-gymansiet har man därför valt att via ett projekt som kallas ESS Motivation låta eleverna med denna problematik bedriva sina studier hemifrån genom täta kontakter med lärare via sociala medier. Det är alltså en tidsbegränsad internetbaserad distansundervisning som innehåller extra stöd och strukturerat motivationsarbete. I projektet arbetar man utifrån ett flexibelt och individuellt upplägg kring varje elev. Fokus ligger på elevens egna mål och intressen, men naturligtvis med koppling till kurser i gymnasieskolan.

Undervisningen sker via plattformen Fronter, Skype, Youschool och med regelbundna månadsträffar i verkligheten. Dessutom har eleven tillgång till ett elevhälsoteam där ytterligare stöttning och andra behov tillgodoses.

Projektet har varit mycket framgångsrikt. Under projekttiden har 73% av eleverna nått målen i ett eller flera av de ämnen de studerat.

Naturligtvis fick vi inom projektet Mobilt lärande en hel del till livs via denna föreläsning. Man kan se att distansundervisning är fullt möjlig. Svårigheterna när det gäller att applicera det inom ramen för vår organisation är att företrädare för projektet ESS-motivation poängterade att det är mycket tidskrävande och att man som absolut max kan handleda 8 elever och då innebär det en heltidstjänst.

Viktoria Fernstedt Westberg

Steinbeck (Framtidens läromedel)

Steinbeck lyfter fram att elevernas försämrade resultat under de senaste åren beror i många fall på att eleverna har lämnats ensamma i sitt arbete, utan att ha tillräcklig kontakt med lärarna. Detta blir högst aktuellt för de lärare med elever som ofta sköter sina studier på egen hand när de är på resande fot. Vägen till starka skarpa projekt som sträcker sig över en längre tid, kräver lång träning i ansvarstagande. Som lärare behöver vi inleda med korta arbeten och uppgifter, under en kort tidsram, för att sedan kunna utöka frirummet. Lärarna behöver också upprätta ett väl fungerande schema över kontakten med eleven. För att i början kunna kontrollera lärprocessen.  

Steinbeck förtydligar betydelsen av en god relation mellan lärare och elev. Han påpekar att dagens ungdomar behöver uppleva att du vill dem väl, blir sedda, känner till styrkor och utmaningar, känner till lärstilen och är tydlig med spelreglerna kring arbetet. Detta blir extra viktigt att lägga fokus på för de elever som vi inte ser under lektionerna. Även om vårt möte är via digitala verktyg, behövs fortfarande en god relation skapas.

Steinbeck betonar begreppet flow. Det är viktigt att uppgifterna som ges till eleverna kan möjliggöra att eleverna kommer in i ett flow. En uppgift ska varken vara för lätt eller för svår, utan ligga på gränsen där det är möjligt men kräver ett engagemang. Eleverna behöver också befinna sig på en plats som möjliggör för flowet. Om eleven blir avbruten i sitt arbete börjar processen om, att återigen kunna fokusera och lösa uppgifter. Om eleven blir avbruten ett flertal gånger innebär det väldigt lite effektiv studietid. Om detta sätts i förhållande till våra elever som är på resande fot men som ska genomföra uppgifterna, kräver detta att dem kan utföra sina studier på en lämplig plats utan distraktioner.  

Camilla Johnsson

James Nottingham (Framtidens läromedel)

Nottingham lyfter fram att vi som undervisande lärare behöver tydliggöra vad exakt det är vi vill uppnå. När en uppgift presenteras för eleverna behöver förutom instruktioner även mål/kriterier finnas med. Om uppgiften saknar tydliga mål försvårar vi för eleverna att uppnå ett gott resultat, även om kunskapen finns. Eleverna vet inte vad som förväntas av dem. Just denna tydlighet kan vara av stor vikt, om inte avgörande, för våra elever som löser uppgifter på egenhand, utanför skolan.

Om inte målen/kriterierna har uppgetts bör inte heller feedback ges då det innebär respons och mätning på kunskap och förmågor som inte eleverna har varit medvetna om.

Nottingham lyfter fram frågan om att enbart arbeta med feedback, då detta i undersökningar har visat sig ge bäst studieresultat, framför betyg eller kombinationen betyg/kommentarer. När man arbetar med att ge feedback bör man enligt Nottingham arbeta efter följande steg: Tydliggör kriterierna för den aktuella uppgiften. Låt eleverna göra ett första utkast för att sedan reflektera och ge egen personlig feedback. Gör ett andra utkast. Därefter kan vi som lärare ge eleven feedback för att sedan låta eleven skriva sin färdiga inlämning. Betygsättning. Eleven kan eventuellt betygssätta sig själv, eller varandra, med en viss form av handledning. Om mål och kriterier lyfts fram på rätt sätt är detta fullt möjligt.

Som lärare bör vi också enligt Nottingham fokusera på att mäta framsteg, framför det direkta resultatet. Alla elever har olika utgångspunkter och det intressanta ligger i att se varje elevs framsteg. Hur såg utgångspunkten ut och vart befinner sig eleven nu? Vilka framsteg gjordes? Om en kunskapskontroll görs före en examination blir det tydligt vilka kunskaper och förmågor som fanns och vilka som vid tillfället har vuxit. När vi har sett framstegen kan vi också planera för vårt nästa steg. En tydlig struktur och framför allt framförhållning kan underlätta för de elever som ofta är på resande fot.  

Camilla Johnsson

Workshop: “Utveckla ditt flippade klassrum” med Björn Westerström (Framtidens läromedel)

I slutet av konferensen deltog några av oss i en workshop som handlade om att utveckla det flippade lärandet. Workshopledaren,  Björn Westerström, är lärare i religion, historia, svenska och litterär gestaltning på Pauli gymnasium i Malmö stad. Björn har tilldelats Svenska Akademiens svensklärarpris 2013 och utsågs till sydsveriges bästa lärare av Svenska Handelskammaren 2012.

Vi var överens om att workshopen var fantastiskt inspirerande. Björn visade ett stark engagemang, en stor portion humor och en kärlek till sitt yrke och till att dramatisera och göra påhittiga och underhållande flippar som var så roliga och intresseväckande att de skulle kunna bli till en film.

Björns främsta råd var att bjuda på sig själv, ha med någon rekvisita, inte göra långa flippar, se till att ha ett personligt budskap till klassen i flippen, att ha ett upplägg där flipparna kan hittas kontinuerligt och på ett enkelt sätt av eleverna, att gärna ha med musik eller ljud, men framför allt att inte vara rädd -kör på helt enkelt.

Tyvärr fanns en hel del teknikstul -olika versioner av iMovie ställde till det för oss och vi lyckades inte producera en egen flipp, men väl roliga och konstruktiva idéer för hur man kan lägga upp en.

Nyttan för mobilt lärande är uppenbar. Med flippad undervisning kan elever som för tillfället inte är närvarande känna delaktighet och hänga med. Björns råd att göra något personligt för klassen gör att de kan känna sig inkluderade trots att de befinner sig långt bort.

Lisa Ask

Seminarium: “Kamratbedömning” av Daniel Berg (Framtidens läromedel)

Daniel Berg är lärare i programmering, webbutveckling och gränssnittdesign på IT-gymnasiet i Södertörn. Syftet med att delta i seminariet var tanken att kamratbedömning skulle kunna vara en central metod i mobilt lärande för våra elever, eftersom de elitsatsande eleverna ofta åker iväg tillsammans på stora tävlingar. Om vi kan få eleverna att använda sig av kamratbedömning skulle de kunna hjälpa varandra till mer framgångsrika studier genom att ge feedback till varandra och samtidigt reflektera över sitt eget lärande.

Daniels konkreta tips löd sammanfattat:

Formulera foramtiva bedömningsmatriser så att eleverna vet vad som förväntas av dem

När de är på plats, utvärdera uppgifter ofta, till exempel med hjälp av Socrative eller Google Formulär, så att du vet att de är med på tåget och förstår dina instruktioner.

Gör små kunskapskontroller i formulär; visa upp resultatet för klassen och där det finns oklarheter/olika svar, ge eleverna i uppdrag att övertyga varandra om vem som har rätt. Därefter låt eleverna svara igen. Om svaren spretar för mycket kanske det ändå finns någon som vet vad som är rätt, om inte behöver den specifika frågan diskuteras ytterligare. Metoden kan liknas vid det s.k. ready-set-react-verktyget.

Låt eleverna göra en självbedömning vid varje moment, så att de lär sig att identifiera vad som förväntas av dem.

Ett förslag på arbetsgång som Berg föreslog var: föreläsning (alt. flipp), uppgiftsbeskrivning, grupparbete, presentation för annan grupp, kamratbedömning, helklasspresentation och diskussion, lärarledd diskussion och feedback, självskattning eller självbedömning.

Läraren i fråga kan sedan ha ett prov, med matris, som i stort sett ser ut som övningsuppgiften.

De delar som blir väsentliga i mobilt lärande -och i all undervisning -är att eleven blir mer medveten om sin insats och sin arbetsgång och att de tar hjälp av och diskuterar med kamrater. Lärtillfällena i klassrummet blir fler. Det är en tillgång de skulle ha stor nytta av när de åker iväg på tävlingar och inte har tillgång till de “vanliga” lektionerna.

Lisa Ask